Stadsarkivet har öppet i läsesalarna igen – med fortsatta begränsningar
Stadsarkivet är öppet med något anpassade öppettider. Öppningen sker med de begränsningar som pandemilagen föreskriver och Folkhälsomyndigheten rekommenderar.
Stadsarkivet är öppet med något anpassade öppettider. Öppningen sker med de begränsningar som pandemilagen föreskriver och Folkhälsomyndigheten rekommenderar.
Bild: Publik i extas under Tommy Steeles konsert 1957 på Biograf Anglais, Biblioteksgatan 26. Fotograf: Jan Ehnemark SvD, bild från Digitala Stadsmuseet.
Mejla din fråga till stadsarkivet@stockholm.se.
Du kan även ringa telefonservice på +46 (0)8 508 28 303 vardagar kl.10.00-12.00.
Om du har gått i skolan i Stockholm kan ditt skolbetyg finnas på Stadsarkivet.
Om huset du bor i var nybyggt mellan 1713-1978 finns bygglovsritningarna hos oss. En 1900-talsbyggnad har ofta en föregångare från både 1700- och 1800-talet på samma tomt. Mycket av materialet finns tillgängligt digitalt.
Stadsarkivet har tillsammans med Stadsmuseet och forskare från Stockholms universitet och Uppsala universitet beviljats över 12 miljoner kronor i bidrag från Vetenskapsrådet för det femåriga projektet Stadens ansikten, visuell kultur och social struktur i Stockholm 1880-1930.
Vill du bidra till att göra Stadsarkivets 1700-talshandlingar sökbara?
Visste du att Stockholms bygglovsritningar för åren 1713-1978 är utsett till världsminne? Alla slags bygglovsansökningar finns i arkivet, nybyggnation eller rivningar av fabriker och kontor, bostäder, uthus, bad och idrottsanläggningar.
Här kan du utforska de digitiserade arkiven i Hitta i arkiven. En nyhet är att du nu kan söka efter arkiv och databaser.
Informationsmängderna växer lavinartat. Stadsarkivet utvecklar lösningar som ska stötta arbetet med att hantera informationen på ett effektivt sätt i Stockholms stad.
För dig som arbetar med informationshantering och arkiv i Stockholms stad
Fredrika Bremer-förbundet grundades 1884 och var den första organisationen i Sverige med ”hela kvinnosaken” på sitt program, som de själva formulerade det. Hör om den tidiga kvinnorörelsens uppkomst och arbete från det sena 1800-talet fram till det rösträtten för kvinnor blev verklighet. Ulla Manns, Södertörns högskola
Gå till "Med hela kvinnosaken på sitt program: om Fredrika Bremer-förbundets första decennier"Den 8 mars, internationella kvinnodagen, sätter vi fokus på Fruängen. Här har de allra flesta gatorna namngivits efter kända svenska kvinnor, exempelvis Elsa Beskow, Fredrika Bremer, Jenny Nyström och Karin Boye.
Gå till "Fruängen och kvinnorna"Vad hände egentligen i Sverige och Europa under tiden för Förintelsen? Minnet och förståelsen av Sveriges agerande i samband med Förintelsen förändras över tid och präglar vår svenska självbild på olika sätt. De många berättelserna ger en komplex och ofta motsägelsefull bild av Sverige. Marcel Rådström, Forum för levande historia
Gå till "Sverige och Förintelsen"Som ung kom Sophie Sager till Stockholm för att försörja sig som sömmerska. Där hamnade hon i svårigheter och efter ett våldtäktsförsök blev hon brutalt misshandlad. Hennes skönhet och egensinniga sätt att själv försvara sig i rätten gjorde henne riksbekant. Efter målet använde hon sin berömmelse för att bekämpa patriarkala orättvisor. Föreläsare: Karin Milles, författare
Gå till "Från Byarum till barrikaden – hur en fattig småländska blev feministisk föregångare"Almgrens sidenväveri startade 1833 och är idag det enda aktiva sidenväveriet som finns kvar i Skandinavien. Här vävs sidentyger och band på originalmaskiner i sin ursprungliga fabriksmiljö från 1860-talet. Hör om sidenväveriets historia fram till dagens verksamhet med väveri, utställningar och skolprogram. Anna Hedtjärn Wester, museichef K A Almgren sidenväveri & museum
Gå till "Almgrens sidenväveri – en levande industrimiljö vid Slussen"