Stadsarkivets byggnader

Stadsarkivet finns i två olika byggnader - var och en spännande på sitt sätt.

Stadsarkivet Kungsklippan

Stadsarkivet Kungsklippan rymmer en huvudbyggnad med originalläsesal och forskarsal, en samlingssal och sju magasinsvåningar. År 2004 byggdes huvudbyggnaden från 1959 ut med ett tre våningar högt glashus åt söder.

Dessförinnan finns en lång och spännande byggnadshistoria som börjar redan i början av 1900-talet.

Förvaring i torn

Länge fanns stadens arkiv i Birger Jarls torn på Riddarholmen. Landsarkivet, det vill säga länets arkiv, fanns i Rådhustornet på Scheelegatan. I längden blev det krångligt både för forskare och för medarbetare att ha materialet på flera ställen

Arkitekttävling om gemensamt arkiv

Åren 1939-40 anordnade Stockholms stad en arkitekttävling mellan fyra namnkunniga arkitekter: Gunnar Asplund, Paul Hedqvist, Cyrillus Johansson och Ivar Ståhl. Sakkunnig i tävlingsjuryn var Ivar Tengbom. Ingångsvärdena var ett gemensamt arkiv för både staden och länet med forskarsal och magasin. Dessutom skulle arkivet vara skyddat från luftangrepp. Det var inte minst viktigt i rådande orostider.

Gunnar Asplund vann tävlingen med bidraget Nec spe nec metu (Utan vare sig hopp eller fruktan). Tyvärr hann han inte påbörja byggnaden före sin död på hösten 1940. Stadsarkivet blev Asplunds sista uppdrag. Hans nära medarbetare Sven Ivar Lind fick slutföra projektet.

Foto som visar utsprängd bergsklippa inför byggandet av arkivmagasinen.
Sprängningarna pågår i Kungsklippan för att bygga Stadsarkivet ner i berget. Foto: Löwendahl 1941 .

Sjuvåningshus nedsänkt i berget

Magasinen invigdes 1943. Då hade det stora schaktet som sprängts upp i Kungsklippan fyllts med ett helt sjuvåningshus. Från början var de fyra nedersta våningarna reserverade för militära ändamål. Resterande våningar användes av Stadsarkivet. Forskarna och medarbetarna fick hålla till godo med den provisoriska forskarsalen i det översta magasinet.

Andra världskriget försenade bygget av den administrativa våningen högst upp på Kungsklippan. Den invigdes först 1959. Men de dåliga tiderna hade gjort att Lind inte kunnat fullfölja Asplunds tankegångar fullt ut. I ursprungsförslaget var forskarsalens exteriör klädd med grovhuggen natursten som skulle matcha terrassmurarna mot Kungsholmsgatan och kring lekplatsen. Asplund hade också gjort arkivet fönsterlöst mot söder. Väster om entrén skulle så kallade taklanterniner släppa in dagsljus. Stadsarkivet skulle likna en borg.

Nedbantat förslag

Istället fick det bli fasadtegel med fönster i väggarna. Sven Ivar Lind fick även banta ner antalet lokaler, bland annat försvann ett bibliotek, bokbinderi och ett sammanträdesrum från det ursprungliga förslaget.

Invändigt fick Stadsarkivet konstnärlig utsmyckning:

  • en gobeläng i dukagångsteknik av Alf Munthe och Greta Gahn inne i forskarsalen.
  • en entréport i koppar av Per-Erik Willö som idag är utbytt mot en ny kopparport. Originalporten finns uppsatt i personaldelen av Stadsarkivet som ett konstverk.
  • möbler och hyllor formgivna av John Kandell
  • dricksfontäner, bland annat till vänster om huvudentrén av Robert Nilsson
  • skulpturen Åldrarna av Bror Hjort.

Utanför byggnaden hälsar bronsstatyn Mimi (La petite baigneuse) av konstnären Gunnar Nilsson välkommen till arkivet. Parken runt huset ritades av stadsträdgårdsmästare Holger Blom och landskapsarkitekten Erik Glemme.

Modern tillbyggnad 2004

År 2004 byggdes Stadsarkivets lokaler till med ett glashus och moderniserades. Nybyggnaden är ritad av Berghs arkitektkontor. Konstnären Björn Olsén har utformat alla nya konstnärliga utsmyckningar, bland annat det skulpturala verket Arkivhyllan. Lindarna i parken utanför Stadsarkivet som tidigare stod på platsen där glasutbyggnaden nu finns har inspirerat till konstnärliga verk både i de publika delarna och i magasinen.

Stadsarkivet Liljeholmskajen

Entré till Stadsarkivet Liljeholmskajen. Foto.
Entré till Stadsarkivet Liljeholmskajen. Foto: Caroline Berg.

Stadsarkivet Liljeholmskajen öppnade 2019 och är inrymt i två 150 meter långa tunnelrör i berget i Årstadal. Entrén finns på Sjöviksvägen 126 i bottenplanet i fastigheten Druvmusten 3.

Lokalen är anpassad för att rymma 100 000 meter arkiv. Här finns till exempel 3,5 miljoner kartor och ritningar över byggnader, gator och parker i Stockholm. Här finns även visionära skisser som aldrig blev förverkligade. En stor del av samlingen är klassad som världsminne av Unesco. Verksamheten rymmer även stora mängder övriga arkiv.

Lokalerna är på cirka 6 000 kvadratmeter och rymmer både arkivmagasin och publika ytor. I de publika ytorna går det att forska, lyssna på föredrag, titta på utställningar och mycket annat.

Under ombyggnaden kläddes varje tunnelrör med en duk som skyddar mot fukt och brand. Duken gör också att det är rätt klimat i bergrummen.

Överblicksbild över läsesal med besöksdisk, föreläsningssal och publika ytor. Foto.
Läsesalen på Stadsarkivet Liljeholmskajen. Foto: Mattias Ek, Stadsmuseet.

Stadsarkivet Liljeholmskajen ligger i två av tunnelrören (150 meter långa) som utgjorde Vin & Sprits anläggning i Årstadal. Bergrummen fungerade som fabrik och lagringsanläggning av vin och sprit från 1959 fram till 1997 när anläggningen avvecklades. 

Ett lysande konstverk

Inne på en vägg i de publika lokalerna finns ett tjugo meter långt ljuskonstverk i form av en labyrint. Det är skapat av konstnären Ellen Ruge. Konstverket växlar ständigt i färg och intensitet i en slumpmässigt programmerad sekvens. I verket ingår även ljuslådor i golvet med kopior av vackra byggnadsritningar.

En vägg med lysrör i form av ett labyrintmönster. Foto.
Ljuskonstverket "Minne" av Ellen Ruge. Foto: Mattias Ek, Stadsmuseet.

Mellan 1959 och 1997 hade Vin & Sprit AB sin anläggning i dessa bergrum. Här fanns en fabrik och lagringsanläggning för vin och sprit.  Tankbåtar med vin lade till på kajen precis nedanför Stadsarkivet Liljeholmskajen.

Till kajen precis utanför Stadsarkivet fraktades vin med tankbåtar. Bergrummen fylls nu med arkivhandlingar istället för vintunnor och cisterner.

Se hur det gick till när vinbåten Vinia la till vid Liljeholmskajen år 1960 i filmen "Ett glas vin" som finns i Kungliga bibliotekets arkiv, (spola fram till 09:25).

Stadsarkivet Liljeholmskajen har ritats av arkitektkontoret Ahrbom & Partners och förvaltas av Stockholms stads fastighetskontor.

Uppdaterad