Onsdagshistorier 2024

Hösten 2024

Hattar och mössor - frihetstidens partiväsende

Bland glasskartor och dammsugare - 50 år av företagshistoria

Centrum för Näringslivshistoria grundades 1974 och förvaltar en världsunik samling i form av Stockholms och Sveriges näringslivsarkiv med historia från över 7000 företag. Sedan grundandet har man lyft medlemsföretagens historiska arkiv. Här finns allt från räkenskaper, maskinritningar och Aladdinaskar - den svenska näringslivshistorien. Hör om hur allt började, om arkiven och om verksamheten idag i ett av Sveriges största arkiv.

Med Rita Feldman, Centrum för Näringslivshistoria

Myntgatan 4 - bland tjuv och polis

Om du följde med in på Myntgatan 4 år 1890 skulle du komma till det gamla polishuset med intilliggande rannsakningsfängelse. Därinne skulle du mötas av ett myller av röster med folk av olika slag och ur olika samhällslager blandat med detektivpoliser, polisdomare och polismästare.

Med Peter Salomonsson, Stadsarkivet.

Slussen 1898

Följ med till Slussen 1898 och hör om telefonledningar, ångspårvagnar och fortkörningsböter.

Med Martin Nyblom, Stockholmskällan

Tensta - förortens födelse

1969 är året då familjen Artursson flyttar in i en sprillans ny lägenhet på Kämpingegatan 13 i Tensta. Så ny att huset fortfarande är inplastat. Hör om ett boende och ett bostadsområde under uppbyggnad i miljonprogrammets mest intensiva skede. 

Med Eva Larsson, arkitekturhistoriker Stadsmuseet

Gustav IIIs handskrifter

Gustav III:s privata arkiv med skrivböcker från barndomen, kröningsplanering, förslag på akademiledamöter och mänger av spännande korrespondens blev en del av Uppsala universitetsbiblioteks samlingar direkt efter hans död 1792. Denna samling har varit en central resurs för forskare inom svensk och internationell 1700-talsforskning och har belyst tidens politiska, sociala och kulturella liv. Nu har den slitna samlingen handskrifter renoverats och inom forskningsprojektet Gustavs hand arbetar man på att göra samlingen fullt sökbar. Genom att träna AI hoppas man kunna maskinläsa hela den spännande textmassan.

Med Mikael Alm, Uppsala universitet och Johan Sjöberg, Uppsala universitetsbibliotek

En kvinna mördar sin man - eller mördar en kvinna för sin man?

”Broxviksdramat” med giftmordet på Evert Taube von Block blev 1800-talsskandalen som utspelade sig i pressen och kallades ”århundradets brott” under den långa rättegången som ägde rum åren 1896-1897. Vilken roll spelade den svenska pressen i dramat, och hur kunde ett mord dela ett land i tu?

Med Emmy Atterving, Stockholms universitet

Kvinnorna på Sigtuna

Sommaren 1945 kom ett stort antal överlevande från koncentrationslägren i Europa till Sverige med UNRRAs hjälpinsats Vita båtarna. Av dessa hamnade ungefär 600 kvinnor i Sigtuna för sex månaders vård och habilitering. Vilka var de och vilka spår har de lämnat i våra samlingar?

Med Yael Fried och Anna Tiberg Knutas, Statens historiska museer

Piperska smällen, herr Krüger och 10 år med onsdagshistorier

Möt mannen som fajtades med Charlie Chaplin, umgicks med Herman Göring och sedan sprängde en person i luften på Pipersgatan.

Med Mats Hayen, Stadsarkivet

Staden som inte blev av

Hur hade staden sett ut med ett riksdagshus på Riddarholmen, en Golden Gate-bro från Skansen till Södermalm eller om 1960-talets stadsplanerare hade fått riva så mycket som de velat av innerstaden?

Hör om hur det går till när man planerar en stad genom att ta del av ritningar och kartor över en stad som aldrig blev.

Med Karl Kadhammar, författare och fotograf

Våren 2024

Kvinnor som bygger - nya perspektiv på byggloven

Hur många hus i Stockholms historia har egentligen kvinnliga byggherrar och beställare? Under 2023 och 2024 medverkar Stadsarkivet i ett EU-projekt tillsammans med Budapest stadsarkiv och Köpenhamns stadsarkiv.

I Stadsarkivets del i projektet så undersöker vi världsminnet Stockholms stads byggnadsritningar utifrån hur många kvinnor som uppförde och byggde om hus. Det handlar om salubodar, enfamiljshus, hyreshus, vindsrum, bowlingbanor och utedass.

Med Christopher Vainesworth, Stadsarkivet

Officersideal och soldatuppfostran i första världskrigets skugga

Mod, uthållighet och kamratskap! Mellan raderna i generalmajor Nordensvans Svensk militär tidskrift, framträder en bild av den ideala officeren.

Hur skulle han som befälhavare uppträda och fostra nästa generations soldater, den stora skaran av värnpliktiga? Studenten William Wiklund, presenterar sin kandidatuppsats.

Socialism på jiddisch - bortglömd historia om judiska flyktingar i Sverige 

Bland de judiska flyktingarna i Sverige efter Förintelsen sökte medlemmar av den stora socialistiska arbetarrörelsen Bund i Polen återsamla sin rörelse. På forskningsinstitutet YIVO i New York återfanns deras arkiv med brev, protokoll och rapporter om försöken att i Sverige återuppbygga sin organisation - och sina liv.

Med Håkan Blomqvist, historiker

Språket i Stockholms stads tänkeböcker

I Gamla Rådstugan på Stortorget ställdes grälande grannar, arvstvistande släktingar, husköpare och bygglovssökande, tjuvar och tiggare inför stadens Borgmästare och Råd. Hur gick det till när skrivaren omvandlade dessa möten till den text vi möter i Stockholms tänkeböcker 1476-1626?

Med Theresia Pettersson, lektor, Södertörns högskola

Med historien som hävstång: Kampanjen för den första namngivna kvinnostatyn i Sverige

När statyn av Kristina Gyllenstierna avtäcktes den 16 november 1912 utanför Kungliga Slottet sades den vara landets första namngivna staty föreställande en kvinna. Bakom statyns tillkomst ryms en spännande historia om försvarsstriden och kvinnorörelsen.

Med Elisabeth Elgán, Stockholms universitet

Medeltida multimedia

Runtom i Stockholm och i Sverige finns medeltidens bildvärld bevarad i kyrkorum. Det är målningar som inte ’bara’ är vackra utan även kan erbjuda en sällsynt inblick i sin samtid.

Med Cecilia Karlsson, Uppsala universitet

Kunskapens makt: en kamp för vetenskapens värde av och för kvinnor runt sekelskiftet

Perioden kring sekelskiftet 1900 utmärktes av en stor framtidstro och optimism inför vetenskapen och olika bildningsprojekt. Det var i denna miljö som Sveriges första disputerade kvinnor drev en kamp för vetenskapens rättmätiga plats i alla kvinnors liv.

Med Rebecka Göransdotter, Uppsala universitet.

Från sprätthök till mjukis - 300 år av maskulinitetskris

Idag talas det ofta om att det är kris i maskuliniteten och att den ”naturliga” manligheten är hotad. Det är dock inget nytt fenomen.
Under 1700-talet fanns kritik mot män som ansågs vara ”sprätthökar” och under 1800-talet var det dandyn som kritiserades. 1970-talets velourman ansågs vara för mjuk och vek. Vad är det som gör att manligheten upprepande anses vara hotad?

Med Helena Hill, idéhistoriker

Vårens högtider: Skottdag, karneval och lidande

Vårvinterns och vårens högtider och ritualer är i Norden och Sverige kopplade till vårbruket, såväl som till påsken, en av kristenhetens viktigaste högtider. Flera högtider hyllar det som skall gro, men också arbetarrörelsens dag. Hör om vårens högtider - en blandning av karnevalsfirande, fruktbarhet och lidande.  

Med Jonas Engman, Nordiska museet.

Den goda viljans politik

Inför 1930-talet präglades Sverige av lågkonjunktur, arbetslöshet och trångboddhet.Två skrifter från den tiden fångar den goda viljans politik: finansminister Ernst Wigforss broschyr Det måste löna sig att arbeta och makarna Myrdals Kris i befolkningsfrågan. Hur såg kopplingen ut mellan ekonomisk och social politik? Vilken roll spelade genusordning när svensk socialdemokrati kom till regeringsmakten 1932?

Inget mänskligt var henne främmande

Journalist, filmcensor, medlare i äktenskapstvister, rösträttskvinna, socialdemokrat och antinazist. Den karismatiska och ständigt aktiva Birgit Hedström (1891-1979) befann sig ofta i händelsernas centrum under det dynamiska 1900-talet. Som opinionsbildare, tjänsteman och politiker var hon en inflytelserik aktör i tidens omvälvande skeenden. Med ena foten i Birgit Hedströms personarkiv och den andra i barndomens minnen berättar dotterdottern och journalisten Ylva Mannerheim om en färgsprakande människas resa genom det förra seklet.

Frihetstidens Stockholm - politikens hjärta

Följ med till 1700-talets Stockholm och ta del av det politiska liv som utspelade sig bortom eliten i stadens gränder och vinkällare, på torg, vid matsalsbord och ända in i sängkamrarna. Vem fick räkna sig som medborgare? Och hur kunde kvinnor tillskansa sig politisk makt? Genom en mångfald av källor berättas denna historia.

Med Karin Sennefelt, historiker

Straffad i Stockholm på 1600-talet

Om du dömdes för ett brott i Stockholm under 1600-talet såg straffen ofta annorlunda ut än idag. Vad innebar det att bli basad i gången, löpa gatlopp och att stå på horpallen? Hör om förvisningar ur staden, olika typer av avrättningar och andra möjliga straff under stormaktstiden i huvudstaden.

Med Annika Sandén, historiker

Vem fick bli svensk? – migrationspolitikens födelse

När spänningarna ökar i Europa under 1900-talets första årtionden utökar svenska myndigheter sin kontroll över landets gränser. I Stockholm får utländska medborgare stifta bekantskap med polisens nya utlänningsavdelning. Hur såg det mötet ut? Vem fick stanna och vem fick vända tillbaka?

Med Kettil Mannerheim, Stadsarkivet

Barnhuset och den svenska historien

På 1600-talet inrättade drottning Kristina ett Barnhus i Stockholm.
Tanken var att ta bort de tiggande barnen från huvudstadens gator och göra dem nyttiga i den svenska krigsindustrin. Hör om Barnhusets första hundra år och om dess roll i den svenska historien.

Med Mats Hayen, Stadsarkivet

Straffad i Stockholm på 1600-talet

Om du dömdes för ett brott i Stockholm under 1600-talet såg straffen ofta annorlunda ut än idag. Vad innebar det att bli basad i gången, löpa gatlopp och att stå på horpallen? Hör om förvisningar ur staden, olika typer av avrättningar och andra möjliga straff under stormaktstiden i huvudstaden. Med Annika Sandén, historiker.