Onsdagshistorier på Stadsarkivet

Filmade Onsdagshistorier

"Det var som en cirkus" – Svenska Baletten i Paris

Hur var det att som 15-årig tjej lämna Stockholm 1920 och bege sig till världsstaden Paris och dessutom dansa avantgarde-dans på de största scenerna? Det experimentella och modernistiska danskompaniet Svenska Baletten var verksamma i Europa och USA 1920–1925. I Dansmuseets arkiv berättar dagböcker, privata fotografier och intervjuer om hur dansarna upplevde vardagen i Paris och på turné. Med Erik Mattsson, Dansmuseet

7000 ritningar som skapade Stadshuset

År 2016 blev det fantastiska ritningsarkivet från bygget av Stockholms stadshus ordnat och sökbart. I denna onsdagshistoria får du se mängder av bildexempel ur denna arkivskatt och höra hur du själv kan söka i materialet.  Med Josabeth Leidi, Stadsarkivet, den 19 oktober 2016 på Stockholms stadsarkiv.

Efter att föredraget hölls har det tillkommit ytterligare en serie ritningar till Stadshusnämndens arkiv: serie J 19 Einar Forseth och Axel Wallert, skisser skala 1:1. Gyllene salens mosaiker och Östra fasadens nischer. Skisserna i serien upptäcktes i ett källarutrymme i Stadshuset i oktober 2016 och levererades till Stadsarkivet 2017. Här finns hela arkivförteckningen i NAD: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/oXTdQdZ6y2PHC8HbgQNrs3

Stockholms judiska historia

År 1775 tillät Gustav III en judisk befolkning i Sverige. Tidigt blev Stockholm även ett slags judisk huvudstad. Många av de första familjerna som bosatte sig här – Josephson, Hirsch, Lamm, Schück, Bonnier – kom att spela en central roll för stadens utveckling, svenskt näringsliv och för svensk kultur.

Lyssna på ett samtal mellan författaren Johan Schück och förläggaren Thomas Magnusson. Utgångspunkten är boken ”En svensk judisk historia” som har stockholmaren, industrialisten och mecenaten Herman Friedländer i centrum.

Valdemar Langlet – räddade judar från förföljelser

Under andra världskrigets slut försämrades situationen för Ungerns judar dramatiskt med storskaliga massdeportationer till förintelselägren. Raoul Wallenbergs hjälteinsatser är välkända. Men det fanns andra svenskar på plats innan Wallenberg anlände. En av dessa svenskar var Valdemar Langlet. Med risk för sitt eget liv räddade han ett stort antal, kanske så många som tusentals, judar från nazisternas förföljelser och förintelseläger. Medverkande: Jonas Engardt, Stadsarkivet.

Flickan i pojkkläder - en märkvärdig stockholmshistoria

Sigrid Andersson var ett av många barn som i det tidiga 1900-talets Stockholm växte upp i fosterhem och på institutioner. Hon rymde flera gånger och vid två av rymningarna klippte hon håret kort och använde pojkkläder för att dölja sin identitet. Hör om vad som kan ha drivit Sigrid att rymma, hur hon bar sig åt och hur omgivningen reagerade på en flicka i pojkkläder.
Med Ingrid Söderlind, docent.

Lasse-Maja – stortjuv och folklig queerkändis

Lasse-Maja levde omväxlande som man och kvinna. I hens självbiografi beskrivs sex med både män och kvinnor. Där berättas också om våldtäkter, svält, ett korrupt rättssystem, prostitution, fattigdom, förtryck och uppror. Under 1900-talet har Lasse-Maja ofta skildrats som en heterosexuell karlakarl – hör hens historia berättas på ett nytt sätt. Med: Sam Holmqvist, Södertörns högskola.

Med tårar inför överheten

Hör om 1700-talsstockholmarna som grät när de konfronterades med sina synder, när de bad om förskoning eller när de berättade om sina svåra livsomständigheter. Sida och upp sida ned, hylla efter hylla, fylls arkiven av spåren efter människors möten med olika myndighetsutövare. Ibland blir känslorna starka och det händer att tårarna kommer fram.
Med Kettil Mannerheim, Stadsarkivet.

Arbetsförmedling i 1730-talets Stockholm

Hur var det att som piga eller dräng komma till Stockholm på 1730-talet i jakt på ett arbete? Hör om flyttningskulturen in till huvudstaden, om tjänstetvång och det kortlivade försöket med en obligatorisk arbetsförmedling i Stockholm. Med Linda Wikland, Stockholms universitet.

”Vrider sig som en mask”: konvulsioner från ortodox sanning till radikal religiös praktik

Under 1600-talets slut och 1700-talets början förändrades synen på skakningar och konvulsioner som religiöst uttryck. Från att ha varit ett accepterat inslag i lutherska extatiska upplevelser blev det istället ett tecken på religiös avvikelse eller vantro. Med Karin Sennefelt, Stockholms universitet.

För barnens bästa

Fattigt och lortigt. Så var det för många stockholmare i mitten av 1800-talet och värst var det för barnen. Privata välgörenhetsorganisationer började växa fram för att råda bot på missförhållandena. Vilken hjälp kunde barnen och mödrarna få?

Med Lena Wiorek, Stadsarkivet

Rasbiologiska institutet och dess arv

I år är det 100 år sedan Statens institut för rasbiologi öppnades. Hör om projektet ’sijddaj máhttsat’ som har ambitionen att föra ”hem” samiska kulturella artefakter och mänskliga kvarlevor som plundrats från sina ursprungliga platser av forskare samt att lyfta fram samiska perspektiv på rasbiologiska studier.

Med: May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Uppsala universitet.

Manlig heder och motståndet mot allmän värnplikt

Flera radikala nyordningar spreds över Europa under tiden av storkrig som följde efter den franska revolutionen år 1789. En av de mest betydelsefulla var den allmänna värnplikten för män. Hör hur de nya idéerna om militärtjänstgöring som en manlig medborgarplikt togs emot med hetsigt motstånd i Sverige och Danmark under det tidiga 1800-talet.

Med Anders Ahlbäck, Stockholms universitet

På spaning efter kvinnliga skulptörer

I västerländsk konsthistoria sågs länge en skulptörs tunga och smutsiga arbete som en manlig sysselsättning, och skulptering av nakna kroppar ansågs olämpligt för kvinnor. Ändå utbildade sig flera kvinnor runt sekelskiftet 1900 i yrket. Hör om bortglömda och återupptäckta skulptörer som Ruth Milles, Agnes de Frumerie och Sigrid Fridman och om deras avtryck i stadsbilden.

Med Linda Hinners, Nationalmuseum

Almgrens sidenväveri

Almgrens sidenväveri på Södermalm var under 1870-talet ett riktigt stort företag med 288 anställda. De flesta av dessa arbetare var kvinnor.
Hör om väverskor, varperskor, spolgossar och spolflickor och vilka liv de levde i industrialismens Stockholm.

Med: Tove Karlsson, museipedagog på Almgrens sidenväveri

Valstrider i Stockholm på 1920-talet 

Efter första världskriget föddes demokratin i Sverige. Både kvinnor och män fick delta i valen och de politiska partierna kämpade med alla medel om väljarnas röster.

Hör om de hårda valstriderna i Stockholm 1923, 1924, 1927 och 1928. Vilka var framtidsvisionerna då? Och vilken väg valde politikerna i Riksdagshuset och i det nybyggda Stockholms stadshus?

Med Mats Hayen, Stadsarkivet 2022-09-07 på Stadsarkivet Kungsklippan.