Onsdagshistorier på Stadsarkivet

Filmade Onsdagshistorier

Hilma af Klint - en abstrakt pionjär

Under 2000-talet har intresset för kvinnliga konstpionjärer ökat radikalt. En konstnär som uppmärksammats stort och nu visas på några av världens största konstmuseer är den tidigare okända konstnären Hilma af Klint (1862–1944). Men vad la grunden för hennes berömmelse? Hör om hur svenska Hilma blev känd som en av 1900-talets mest betydelsefulla konstnärer.

Med Tintin Hodén, Södertörns högskola

Transpionjär Eva-Lisa Bengtson

Eva-Lisa Bengtson var en transpionjär och lesbisk aktivist som bland annat startade Sveriges första klubb för transpersoner i Stockholm 1964.

Trots hennes stora betydelse för hbtqi-rörelsen känner få till hennes arbete. Varför? Genom inblickar i Eva-Lisas bevarade arkiv berättas en historia om kärlek, solidaritet och om en gemensam kamp mot fördomar.

Med: Sam Hultin, konstnär

Dagen då Stadshuset invigdes

Stockholms stadshus invigdes på midsommarafton den 23 juni 1923 för nästan exakt 100 år sedan. Firandet pågick från förmiddagen, då kungen anlände tillsammans med sitt följe i slupen Vasaorden, till sena kvällen med musik och dans i Blå hallen. Under dagen hölls tal av Gustav V, Hjalmar Branting och Verner von Heidenstam. Följ med till en spännande dag i Stockholms historia. Med Mats Hayen, Stadsarkivet

Maja Sjöström och textilierna i Stadshuset

Textilkonstnären Maja Sjöström (1868-1961) var den enda kvinnan bland alla män som anställdes av Ragnar Östberg och Stadshusnämnden till utsmyckningen av Stockholms stadshus, och ansvarade för alla textilier till byggnaden.

Som formgivare på den välkända textilateljén Handarbetets vänner från år 1893, hade hon redan lång erfarenhet av bland annat offentlig textil och var en av de konstnärer som bidrog till en svensk textil guldålder i början av 1900-talet.

Med Gunnel Lindelöv, konstvetare

Bildhuggarbröderna Sandberg

Om du tittar på Stadshuset och ser en utsmyckning i sten är det troligen någon av bröderna Aron eller Gustav Sandberg som har utformat den. De var skickliga i sitt värv och kunde arbeta med både lekfulla motiv som snöbollskastare och berusade midsommarfirare som med en sju meter hög staty av S:t Erik. Men varför känner de flesta inte till deras namn?

Med Katja Morander, guide på Stadshuset

Stadshusets tillkomst

Det först beslutade rådhuset på Eldkvarnstomten kom genom en komplicerad process att ersättas av dagens stadshus och ambitionerna ökade. Byggnaden förändrade form och innehåll. Genom Ragnar Östbergs och konstnärskollegernas hårda arbete och kreativa insatser blev Stadshuset vad det är idag, en av världens mest kända byggnader och en symbol för vårt land.

Med Ann Katrin Pihl Atmer, författare

Vänliga, vresiga väktare: Stockholms portvakter under 1900-talet

Med avstamp i spåren av portvaktsgluggar och nattklockor närmar vi oss ett yrke som till delar ersatts av porttelefoner med videoövervakning. Portvakterna tillhörde en yrkesgrupp med låg status. De fungerade som en mänsklig förstärkning av bostadens gränser och levde själva på tröskeln mellan ute och inne. Vilka var de? Vilka arbetsuppgifter hade de? Och på vilket sätt speglar de sin samtid?

Med Karin Carlsson, historiker
 

Sexualundervisningens historia i Sverige

Redan under det sena 1800-talet höjdes röster för vikten av sexualupplysning till skolelever och många progressiva kvinnliga läkare och lärarinnor vid flickskolor var drivande i frågan. Men vilka var motiven och hur har synen ändrats över tid? Hör om onaniskräck, samlagsteknik på schemat och föräldrarnas och samhällets inställning till undervisningen.

Med Sara Backman Prytz, Uppsala Universitet

Tidlöst - några brott i Brännkyrka

Brottslighet i samhället är en realitet vi fått vänja oss vid. Historiskt, oavsett om brottet var att lämna barn i skogen, bryta sig in i gårdar, tillverka korv av skämt kött eller begå kvinnomord så har det funnits ett rättssystem med polis, domar och straff.

Hör några exempel från Brännkyrka socken på 1600-1900-talet som kan spegla tidens gång för synen på brott och straff. (OBS! Undertexter tillkommer inom kort).

Med Leif Gidlöf, historiker

Tusen bilder av Stockholm

Tiden runt förra sekelskiftet var en av de mest omvälvande perioderna i stadens byggnadshistoria. Det revs och murades. Träkåkarna ersattes av stora stenhus. Men hur skulle minnet av det gamla Stockholm bevaras? Uppdraget gick till fotografen Lars Larsson.

Med Ann-Sofi Forsmark, Stadsarkivet

Nobel – festernas fest

Nobelfesten var ingen omedelbar succé. Tvärtom var den nära att läggas ner redan 1902 ett år efter starten. Med tiden kom dock festen att växa till en stark tradition och en del av det svenska kulturarvet. En fest som firar pristagarna men med en tanke om att låta olika grupper i samhället mötas, som författare, forskare och kungligheter. Hör om nobelfestens tillkomst, historia och betydelse.

Med Gustav Källstrand, idéhistoriker

"Det var som en cirkus" – Svenska Baletten i Paris

Hur var det att som 15-årig tjej lämna Stockholm 1920 och bege sig till världsstaden Paris och dessutom dansa avantgarde-dans på de största scenerna? Det experimentella och modernistiska danskompaniet Svenska Baletten var verksamma i Europa och USA 1920–1925. I Dansmuseets arkiv berättar dagböcker, privata fotografier och intervjuer om hur dansarna upplevde vardagen i Paris och på turné. Med Erik Mattsson, Dansmuseet

7000 ritningar som skapade Stadshuset

År 2016 blev det fantastiska ritningsarkivet från bygget av Stockholms stadshus ordnat och sökbart. I denna onsdagshistoria får du se mängder av bildexempel ur denna arkivskatt och höra hur du själv kan söka i materialet.  Med Josabeth Leidi, Stadsarkivet, den 19 oktober 2016 på Stockholms stadsarkiv.

Efter att föredraget hölls har det tillkommit ytterligare en serie ritningar till Stadshusnämndens arkiv: serie J 19 Einar Forseth och Axel Wallert, skisser skala 1:1. Gyllene salens mosaiker och Östra fasadens nischer. Skisserna i serien upptäcktes i ett källarutrymme i Stadshuset i oktober 2016 och levererades till Stadsarkivet 2017. Här finns hela arkivförteckningen i NAD: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/oXTdQdZ6y2PHC8HbgQNrs3

Stockholms judiska historia

År 1775 tillät Gustav III en judisk befolkning i Sverige. Tidigt blev Stockholm även ett slags judisk huvudstad. Många av de första familjerna som bosatte sig här – Josephson, Hirsch, Lamm, Schück, Bonnier – kom att spela en central roll för stadens utveckling, svenskt näringsliv och för svensk kultur.

Lyssna på ett samtal mellan författaren Johan Schück och förläggaren Thomas Magnusson. Utgångspunkten är boken ”En svensk judisk historia” som har stockholmaren, industrialisten och mecenaten Herman Friedländer i centrum.

Bland operationsbord och kirurgsaxar

Medicin genomgick snabba förändringar, kunskaps-, redskaps- och praktikmässigt, under 1800-talets senare hälft. Några som bidrog till utvecklingen framåt var far och son Albert och Max Stille. Deras arbete pågick bara några kvarter från där Stadsarkivet ligger idag och hade kopplingar till Karolinska institutet och några av Sveriges då mest framstående läkare. 

Med Kristin Halverson, Södertörns högskola

Valdemar Langlet – räddade judar från förföljelser

Under andra världskrigets slut försämrades situationen för Ungerns judar dramatiskt med storskaliga massdeportationer till förintelselägren. Raoul Wallenbergs hjälteinsatser är välkända. Men det fanns andra svenskar på plats innan Wallenberg anlände. En av dessa svenskar var Valdemar Langlet. Med risk för sitt eget liv räddade han ett stort antal, kanske så många som tusentals, judar från nazisternas förföljelser och förintelseläger. Medverkande: Jonas Engardt, Stadsarkivet.

Flickan i pojkkläder - en märkvärdig stockholmshistoria

Sigrid Andersson var ett av många barn som i det tidiga 1900-talets Stockholm växte upp i fosterhem och på institutioner. Hon rymde flera gånger och vid två av rymningarna klippte hon håret kort och använde pojkkläder för att dölja sin identitet. Hör om vad som kan ha drivit Sigrid att rymma, hur hon bar sig åt och hur omgivningen reagerade på en flicka i pojkkläder.
Med Ingrid Söderlind, docent.

Lasse-Maja – stortjuv och folklig queerkändis

Lasse-Maja levde omväxlande som man och kvinna. I hens självbiografi beskrivs sex med både män och kvinnor. Där berättas också om våldtäkter, svält, ett korrupt rättssystem, prostitution, fattigdom, förtryck och uppror. Under 1900-talet har Lasse-Maja ofta skildrats som en heterosexuell karlakarl – hör hens historia berättas på ett nytt sätt. Med: Sam Holmqvist, Södertörns högskola.

Med tårar inför överheten

Hör om 1700-talsstockholmarna som grät när de konfronterades med sina synder, när de bad om förskoning eller när de berättade om sina svåra livsomständigheter. Sida och upp sida ned, hylla efter hylla, fylls arkiven av spåren efter människors möten med olika myndighetsutövare. Ibland blir känslorna starka och det händer att tårarna kommer fram.
Med Kettil Mannerheim, Stadsarkivet.

Arbetsförmedling i 1730-talets Stockholm

Hur var det att som piga eller dräng komma till Stockholm på 1730-talet i jakt på ett arbete? Hör om flyttningskulturen in till huvudstaden, om tjänstetvång och det kortlivade försöket med en obligatorisk arbetsförmedling i Stockholm. Med Linda Wikland, Stockholms universitet.

”Vrider sig som en mask”: konvulsioner från ortodox sanning till radikal religiös praktik

Under 1600-talets slut och 1700-talets början förändrades synen på skakningar och konvulsioner som religiöst uttryck. Från att ha varit ett accepterat inslag i lutherska extatiska upplevelser blev det istället ett tecken på religiös avvikelse eller vantro. Med Karin Sennefelt, Stockholms universitet.

För barnens bästa

Fattigt och lortigt. Så var det för många stockholmare i mitten av 1800-talet och värst var det för barnen. Privata välgörenhetsorganisationer började växa fram för att råda bot på missförhållandena. Vilken hjälp kunde barnen och mödrarna få?

Med Lena Wiorek, Stadsarkivet

Rasbiologiska institutet och dess arv


I år är det 100 år sedan Statens institut för rasbiologi öppnades. Hör om projektet ’sijddaj máhttsat’ som har ambitionen att föra ”hem” samiska kulturella artefakter och mänskliga kvarlevor som plundrats från sina ursprungliga platser av forskare samt att lyfta fram samiska perspektiv på rasbiologiska studier.

Med: May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Uppsala universitet.

Manlig heder och motståndet mot allmän värnplikt


Flera radikala nyordningar spreds över Europa under tiden av storkrig som följde efter den franska revolutionen år 1789. En av de mest betydelsefulla var den allmänna värnplikten för män. Hör hur de nya idéerna om militärtjänstgöring som en manlig medborgarplikt togs emot med hetsigt motstånd i Sverige och Danmark under det tidiga 1800-talet.

Med Anders Ahlbäck, Stockholms universitet

På spaning efter kvinnliga skulptörer


I västerländsk konsthistoria sågs länge en skulptörs tunga och smutsiga arbete som en manlig sysselsättning, och skulptering av nakna kroppar ansågs olämpligt för kvinnor. Ändå utbildade sig flera kvinnor runt sekelskiftet 1900 i yrket. Hör om bortglömda och återupptäckta skulptörer som Ruth Milles, Agnes de Frumerie och Sigrid Fridman och om deras avtryck i stadsbilden.

Med Linda Hinners, Nationalmuseum

Almgrens sidenväveri


Almgrens sidenväveri på Södermalm var under 1870-talet ett riktigt stort företag med 288 anställda. De flesta av dessa arbetare var kvinnor.
Hör om väverskor, varperskor, spolgossar och spolflickor och vilka liv de levde i industrialismens Stockholm.

Med: Tove Karlsson, museipedagog på Almgrens sidenväveri

Valstrider i Stockholm på 1920-talet 


Efter första världskriget föddes demokratin i Sverige. Både kvinnor och män fick delta i valen och de politiska partierna kämpade med alla medel om väljarnas röster.

Hör om de hårda valstriderna i Stockholm 1923, 1924, 1927 och 1928. Vilka var framtidsvisionerna då? Och vilken väg valde politikerna i Riksdagshuset och i det nybyggda Stockholms stadshus?

Med Mats Hayen, Stadsarkivet 2022-09-07 på Stadsarkivet Kungsklippan.

Finns alla Onsdagshistorier?

Om ett föredrag från programmet saknas kan det bero på avtal med föreläsaren ifall föredraget ska finnas tillgängligt i efterhand eller tekniska problem vid inspelningen. Vi har många äldre Onsdaghistorier i arkiven som vi arbetar med att publicera på webben successivt när de blivit tillgänglighetsanpassade.

Uppdaterad